Vad är ett växtpass?

• Ett dokument/etikett – framtaget för användning inom EU.
• Intygar att växterna är friska.
• Ska alltid följa med vid leverans tillfället, fastsatt på växterna eller emballaget (individanpassat).
• Krävs för de växter som kan drabbas av allvarliga växtskadegörare och som dessutom bedöms vara ekonomiskt viktiga.
  • Päron- och äppelträd är värdväxter för päronpest = växtpass vid försäljningstillfället.
• Med hjälp av växtpasset ska det gå att spåra växterna bakåt, t ex från försäljningsställe till producent via eventuella mellanled.

Växtpass ska ska finnas på baksidan av alla växtetiketter, intill streckkoden. Nr 73 är Sverige. Det ska finnas växtpass på alla våra bildetiketter och det ska alltid följa med ett växtpass per sort och leverans. Ett växtpass är ett intyg på att växterna inte bär med sig skadegörare och sjukdomar och att de är kontrollerade av jordbruksverket.

Spårbarhet

• Alla som tar emot leveranser med perenner måste spara informationen om växtpasset i minst 3 år.
• Det gör man enklast genom att spara medföljande följesedel eller vår faktura.
• Reglerna för spårbarhet handlar om att kunna spåra växtmaterial för att förhindra spridning av skadegörare och sjukdomar.

Det som ska framgå;

• Var växten är producerad
• Vetenskapligt namn
• Om växten är avsedd att säljas till en skyddad zon (registrerad hos Jordbruksverket)
• Företaget (odlare/leverantör) får efter godkännande från Jordbruksverket själva utförda växtpass.
• Företaget ska ha rätt kompetens och ordning på dokumentation och bokföring.
• Godkännande kan återkallas vid brister.

Växtpassets innehåll

Regler för användning av växtpass

• Botaniska namn
• Landskod
• Spårbarhet
• Ursprungsland

1. Utformning av växtpasset ska godkännas av jordbruksverket.
2. Ska följa med varje växt eller växtparti vid leverans.
3. Ett parti får inte förses med växtpass om växterna är angripna av eller om det finns misstanke om att växterna är angripna av växtskadegörare.
4. Växtpass får inte återanvändas – de är unika.
5. Växtpasset ska fyllas i tydligt eller skrivas på maskin.
6. Växtpasset ska sättas fast på växterna eller emballaget vid leverans tillfallet.
7. Mottagaren av växter som kräver växtpass ska spara växtpassen och eventuella följesedlar i minst 1 år efter leverans. För certifierade fruktträd ska växtpassen sparas i 3 år.

Vilket växter behöver växtpass?

Listor visar vilka växter som behöver växtpass

• Två listor som visar vilka växter som kräver växtpass:
  • för yrkesodlare och utsädesföretag: en plantskola eller liknande företag.
  • för slutkonsumenter: används när man säljer plantor till slutkonsument vid t ex ett garden center eller liknande
  • Uppdaterade listor: www.jordbruksverket.se

Ex på växter på listorna: Abies (gran), Acer (lönn), Aesculus (kastanj), Betula (björk), Carpinus (avenbok), Fagus (bok), Malus (äpple), Pyrus (päron) och Sorbus (rönn).

Ibland är det alla växter av en art, ibland bara om växten är från ett visst ursprung.

Guide för vilka växter som ska ha växtpass beroende på handelsled. Titta på figuren, och listorna som den hänvisar till, för att se vilka växter som ska ha växtpass. De gröna, vågräta rutorna visar olika aktörer i producent- och handelsled. De gråa, vågräta rutorna visar den som ska
använda växterna, antingen yrkesmässig odling eller slutkonsument. Pilarna visar hur långt i handelsledet växtpasset ska följa med.

Sundhetscertifikat (Phytosanitary certificate, PC)

Dokument man behöver för att ta in växter utanför EU.

• Dokument som växtskyddsmyndigheten i exportlandet utfärdar efter inspektion.
• Levande växter och många växtprodukter, fröer och övrigt utsäde ska ha ett sundhetscertifikat när de importeras från ett land utanför EU.
• Växterna ska vara fria från karantänskadegörare.
• Krävs för alla växter som ska odlas vidare, ex. hela plantor, sticklingar, ympris, lökar, knölar etc.
• Krävs även för många fröer, ex. paprika, solros, tomat, en del frukter och snittblommor.
• Med undantag Nord Irland,

Hur skaffar man det? – Kontakta växtskyddsmyndigheten i exportlandet för att få ett sundhetscertifikat för en växt eller växtprodukt som du ska ta in i EU.

Importregler för växter

Vad räknas som växter?

• levande växter och levande växtdelar
• levande växtdelar: t ex frön, färska frukter, grönsaker och snittblommor

Vad räknas som växter för plantering?

• växter som redan är planterade eller växter som ska planteras
• både hela plantor och sticklingar, lökar, knölar, rhizomer, ympkvistar, frön med mera.

Varför har vi importregler?

Det finns en risk för växter och jord för med sig karantänskadegörare. Se nedan.

Vad gäller för privatpersoner?

• Var uppmärksam på om de växter och växtprodukter som du vill ta med är friska.
• Förutom växtskyddsreglerna finns regler om artskydd, vilket innebär att utrotningshotande växter skyddas. Orkidéer, kaktusar, hela törelsläktet, aloesläktet, kannrankesläktet, cyklamen och många fler får inte plockas i det vilda och flyttas från ett land till ett annat.

Importförbud gäller t ex många barrträd, citrusväxter, potatisväxter, frukter, grönsaker och fröer. I vissa fall beror förbudet på från vilket land växtmaterialet kommer ifrån.

Karantänskadegörare – anmäla till jordbruksverket

är allvarliga växtskadegörare i form av insekter, kvalster, nematoder, svampar, bakterier, virus och virusliknande organismer som inte finns inom EU eller endast finns i begränsad omfattning och som kan få stora ekonomiska konsekvenser om de sprids eller kan ge omfattande skador i den omgivande miljö.

• Plattmasken – Har vi verkligen kollat alla växterna? Kommr ifrån Södra Brasilien till Argentina – där det hände en mutation – blev väldigt aggressiv. Via en bakdörr Jersey (inget sundhetscertifikat) till Schweiz – äter upp alla daggmaskar

• Agrilus anxius – är en smalpraktbagge som angriper björk.
• Päronpest –
• Långhorningarna Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis – är stora skalbaggar som lever i lövträd.
• Aromia bungii – är en långhornig skalbagge som lever i skog, stadsområden och i fruktträdgårdar.
• Dendrolimus sibiricus och Dendrolimus superans är två närbesläktade ädelspinnare som angriper många olika arter av barrträd.
• Svampen Fusarium circinatum kan angripa tallens alla delar och orsaka allvarliga skador. Den kan även angripa douglasgran.
• Kastanjekräfta, Cryphonectria parasitica, på äkta kastanj är en allvarlig svampsjukdom som skadar trädet svårt eller dödar det.
• Rose rosette virus (RRV) angriper alla växter som tillhör rossläktet.
• Smaragdgrön asksmalpraktbagge, Agrilius planipennis, är en skalbagge som angriper ask.

Xylella fastidiosa – en aggressiv luftburen sjukdom (youtube klipp från 2019) – kom ifrån sydafrika

– Hur gick det sedan? 2024 update: https://youtu.be/PRmvElEC3A4?si=3W31MpS39o48_C5E

Om du misstänker angrepp av karantänskadegörare
Anmäl genast till Jordbruksverket!

När vi inte utbildar oss och skaffar kunskaper om vår natur skadar vi den mer än vad vi tror.