Växternas förökning, spridning och frukter

Växternas fortplantning

Könlös förökning: vegetativa fortplantningsorgan bildas och utvecklas till nya plantor.
Könlig förökning: könsceller av två slag bildas, dessa förenas till en cell som sedan ger upphov till den nya plantan.

Könlös förökning

• Kallas även vegetativ förökning
• Hos många växter förekommer både könlös och könlig förökning
• Inom trädgårdsodling t ex: sticklingsförökning, ympning, okulering och delning.
• I naturen t ex: stamknölar, stoloner, rhizomer och groddknoppar.

Könlös förökning i naturen

• Utvecklas pga platsbrist.
• En vegetativ dotterplanta är mer motståndskraftig än en fröplanta.

Stoloner

• Ovanjordisk utlöpare från stammen
• En knopp på moderplantan bildar ett skott med långt mellan noderna.
• Vid varje nod bildas ett vertikalt skott med stam, blad och blommor = en ramet.
• Försörjs från moderplantan tills den är stor nog att klara sig själv.
• T ex Jordgubbar, Revsmörblomma, Smultron

Rhizom

• Underjordiska utlöpare (suboler).
• Bildas på samma sätt som stoloner.
• T ex Ingerfära, Gurkmeja, Iris, Kvickrot, Kirskål

Bulbill, groddknopp

• Bildas i bladveck, blomställningar eller vid lökbasen.
• Ett förkrympt skott med korta internoder, uppsvällda och näringslagrande bladanlag.
• T ex liljor – Många liljor producerar bulbiller, även kallade groddknoppar, i sina bladveck. Efter en tid faller de av plantan och är då redo att bilda nya lökar. Plocka helst bulbillerna strax innan de hinner falla, vilket brukar inträffa några veckor efter blomningen på sommaren. Placera bulbillerna i krukor och låt de nya liljorna växa till sig i 2-4 år innan du planterar ut dem i trädgården. Exempel på populära liljor som lätt villigt bulbiller under sommaren är tigerliljan och den brandgula liljan.

Stamknölar

• Underjordisk del av stammen med stärkelse.
• Näringsdepå som kan skjuta groddar.
• Har bara 1 år på sig att växa, blomma och sätta frö.
• T ex Potatis, Jordärtskocka (flerårig), Sötpotatis och Näckrosor (älgarna äter gärna).

Rotskott

• Rotknoppar utvecklas till skottsystem.
• Antingen vid skada på roten eller regelbundet för spridning.
• T ex ett Plommonträd har oftast okulerade på ett körbärsplommon träd och har lätt att skjuta rotskott. Bra om man placerar det mitt i en gräsmatta där man klipper ner rotskotten med gräsklipparen.

Stickling

• Görs av människan.
• Klipper av stjälken vid noder och planterar.
• Vid bladfästet i noden finns celler som lätt kan ombildas till rötter.

Ympning

• Rot och kort stam från en växt och kvist från en annan.
• Används bl a för att få växter med härdiga rötter.
• Ingen ny planta bildas.

Okulering

• Man ympar in en knopp (öga) i barken på en annan växt.
• Används ofta till rosor.
• Ingen ny planta eller art bildas

Delning

• Framförallt perenner delas för att få fler plantor.

Könlig förökning

• Omfattar pollinering och befruktning som leder till frukt- och fröbildning.
• Vid pollinering överförs pollen till pistillens märke. Pollenkorn som fastnat där börjar gro och en pollenslang börjar växa ner till embryosäcken och en befruktning sker.
• Man skiljer på självpollinering och korspollinering.

Växternas blommor

• Samkönade – växter med tvåkönade blommor.
• Sambyggare – växter med enkönade han- och honblommor på samma planta (monoik).
• Tvåbyggare – växter med enkönade han- och honblommor på olika plantor (dioik).
• Mångbyggare – växter med tvåkönade och enkönade blommor på samma planta.

Självpollinering

• Pollineringen sker inom en blomma.
• Blommorna är verkligen små, diskreta och saknar doft och nektar.
• Blommorna öppnar sig oftast inte vid tiden för pollination.
• Omkombinationen av arvsanlag minskar starkt eller upphör.
• Bra ur odlingssynpunkt!
• Säkrare fruktsättning (på bekostnad av variation).
• Ex: Korn, vete och havre.

Korspollinering

• Pollen överförs från en blomma till en annan.
• Idividerna blir mer eller mindre olika eftersom arvsanlagen omkombineras.
• Genetisk variation.
• Med hjälp av insekter och vind.

Korspollination – Insekter

• Vanligast
• Flertalet örter och en del träd ex. Lind, Äpple och Hägg
• De vanligaste insekterna som pollinerar är Bin, Humlor och Fjärilar.
• Insekterna hämtar näring – nektar = flygbränsle och ståndarmjöl = protein till deras larver.
• Pollenkornen är klibbiga på ytan och försedda med taggar – fastnar därför lätt på pollinerarna.

Korspollination – Vind

• Förekommer hos alla nakenfröiga växter samt hos klätterväxter, gräs, halvgräs m fl.
• Pollenkornen är oftast mycket lätta och försedda med små luftsäckar ex. Gran & Tall.
• Avger STOR mängd pollenkorn.
• Blommor vanligen oansenliga, saknar färg och nektarier.
• Blommar ofta på bar kvist.
• Ex. Hassel, Björk och Poppel.

Frukt- & Fröbildning

Ett frö utifrån skalets utsida till mitten beskrivs med orden; Fröskal, Frövita, Hjärtblad, Stamanlag och Rotanlag.

Olika frukter

• Stenfrukt – varje fruktkropp har ett frö med ett hårt skal (en sten)
  ex. Plommon, Persika, Körsbär,
• Nöt – en torr, enfröig frukt som inte öppnar sig
  ex. Hasselnötter,
• Bär – har många frön med ett gemensamt fruktkött
  ex. Gurka, Tomater, Banan, Blåbär
• Skenfrukter & Sammansatta frukter – innehåller även andra delar av blomman än fruktämnet. Kan vara både enkla och sammansatta frukter.
  ex. Äpple, Björnbär,
• Fruktförband (en typ av sammansatta frukter) – Blommans alla pistiller bildar ensamma eller tillsammans med andra delar av blomman en frukt.
• Kapslar – en torr fruktställning som sitter kvar efter fruktmognad.
  ex. Porkapsel (vallmo), Tandkapsel (), Sprickkapsel () och Lockkapsel ().
• Balja, baljkapsel och skida
  ex. Balja (ärtor/bönor), Baljkapsel () och Skida (raps)
• Klyvfrukt – bildas av två pistiller, men delfrukterna faller isär
  ex. Näsklämmor och

Hur sprids frukter & frön?

Med vinden

• Små och lätta frukter
• Ofta speciella flyginrättningar ex. Hårpenslar eller Vingar
  ex. Maskros

Med vatten

• Mindre vanlig än vind
• Myr-, strand- och vattenväxter
• Vattendrag och havsströmmar
  ex. SeaBean – kan komma långvägas ifrån eller bara runt kusten.

Med djur

• Genom häftningsorgan (kardborre)
• Samlande djur – ex. Ekollon och hasselnötter
• Djuren äter upp frukten, fröna lämnar kroppen med avföringen

Självspridning

• Hos en del växter kan frön och frukter slungas ut från växten genom särskilda mekanismer.

Med människan

• Via jorden när man är ute och går eller flyttande av jord
• Via våra redskap – viktigt att rengöra
• Via utsäde
• Via Handel då vi sår det vi handlar.