Växtens yttre utseende – Blad, stam och rot
Från allra första början är vi alla små och vi kommer alla från ett ”frö”. I växternas rike kallar man den första växten som kommer ur fröet för groddplanta – frö, hjärtblad och rot. Olika typer av hjärtblad – enhjärtbladig, tvåhjärtbladig eller barrväxt.
Enhjärtbladiga – växter som ur sina frön utvecklar en groddplanta med bara 1 hjärtblad, t.ex. gräsarter som våra spannmålsslag. Tvåhjärtbladiga – växter som ur sina frön utvecklar en groddplanta med 2 hjärtblad, t.ex. oljeväxter, ärter, bönor, lin, sockerbetor m.fl. Barrväxt – har upp till 24 hjärtblad som sitter som en krans runt stjälken.
Roten
Finns där någon växt utan rot? Rötternas grundläggande funktion är att försörja en växt med vatten och mineraler. Rötterna ser vi oftast inte ovanför jord och under jord kan de sträcka sig långt. Ett helt rotsystem. Rötternas form, storlek och utbredning varierar väldigt mycket, även inom en art. Rötternas trådar bidrar till en porositet i jord som gör att vatten kan tränga ned i marken och det skapas en miljö kring rötterna som många mikroorganismer är beroende av. Kraftiga rotsystem är dessutom, som bekant, ett viktigt hinder mot erosion i känsliga marker.
Huvudrot med sidorötter – Tvåhjärtbladiga växter, som t.ex. oljeväxter, ärter, bönor, lin, sockerbetor m.fl.
Adventivarötter – eller birot är en rot som bildas där den normalt inte bildas, till exempel sticklingars rötter.
Stam
som också heter stjälk, stängel och strå. Beroende på vilken art det är. Stammen har även den olika former och utseende.
Som ni ser är moroten en hel rot där man äter rot delen även likaså palsternackan, sockerbetan m fl. Men däremot på kålroten och rödbetan samt rädisan där skär man av roten och tillagar stammen.
Utlöpare hos jordgubbar kallar man revor ovanpå jorden.
Stamknölar är de vi köper i affären och de vi äter.
Blad
Om ni trodde att ett blad är ett blad och ser likadant ut så är det helt fel. Jo, ni har säkert sett att både buskar, träd, blommor och annat grönt har olika former, längd, typ och allt det har fasta benämningar som är bra att kunna när man ska beskriva samt leta reda på vad det kan vara för växt. När man beskriver dess utseende så säger man att man Nycklar.
Lågblad – små, blekt gröna eller bruna blad bildningar på de nedre delarna av stammen eller vid skott basen hos en växt.
Mellanblad – är ”vanliga” blad som har bladfot, skaft och skiva.
Högblad – sitter upptill under blomman. Tänk på hur en julstjärna (Euphorbia pulcherrima) ser ut. De röda bladen vi tror tillhör blomman men det är det inte utan blomman är det gula i mitten. Andra blommor med likheter som julstjärnan är kallan (Zantedeschia aethiopica) och hönsbär (Cornus suecica). Andra benämningar på högbladet kan vara blomskärm, holkblad, skärmblad, stödblad/stödjeblad, svepe och hölsterblad.
Bladets olika delar – bladfot, bladskaft, bladskiva (bladärr bildas när löven har fallit).
Knoppfjäll – De yttersta bladen har omvandlats och skyddar mot uttorkning och annat tiden innan knoppen slår ut.
Bladens placeringar
Bladskiva och bladskaft
Bladformer
Enkla blad
Sammansatta blad
Bladskivans kant
Bladspets samt bas utformning
Bladskivans nervatur
