Mitt första möte med Lisbeth sedan hon fick beviljat Hemtjänst, våren 2016.
Jag körde ut på en liten smal, krokig grusväg med skog på bägge sidor tills jag kom fram till en mindre hästgård. Det gick några islandshästar i en stor beteshage som såg ut som getter då deras långa pälsar var så tjocka och spretiga. Manen stod på alla håll och kanter. På gårdsplanen låg det en stor svartvit katt och jäste på en stol mitt i solen. På den andra stolen satt en gammal kvinna och drack te. På bordet stod en vas med tulpaner och ett fat med nybakade kakor. Vid bordet satt där även en yngre kvinna och mös i solen. Jag parkerade bilen och klev ut. Jag hälsade artigt på de två som satt vid bordet samtidigt som jag belv överfallen av en stor busig hund. Hunden nosade överallt och kom med en pinne som den ville jag skulle kasta. Därefter registrerade jag mig i mobilen (som är mitt arbetsredskap) med hjälp av dörrlåset och återvänder för att prata med Lisbeth och hennes dotter för att lära känna Lisbeth.
Jag hade läst på lite innan jag kom till Lisbeth för att veta lite mer om vad hon har för nedsatta funktioner i hennes kropp samt vad hon är beviljad i för insatser till att börja med. Under hennes funktioner så har läkaren skrivit att Lisbeth lider av diskbråck i rygg och nacke, nedsatt syn, APC-resistens (ökad koagulationsförmåga av blodet) och en pågående demensutredning pga att minnet sviktar. Enligt barn och barnbarn har för många olyckor skett i hemmet och de kan inte alltid vara där. Därav också en orsak till varför de vill ha hemtjänst då de inte ännu tycker att deras mamma ska bo på ett äldreboende.
Lisbeth har berättat om sin livshistoria genom sin dotter Maja. Lisbeth levde ett hårt liv under tiden som ung då hon förlorade sin mamma vid födelsen och fick uppfostras av sina äldre syskon som jobbade på gården. Där de hade ett levande jordbruk med 15 hektar mark med mycket odling av vete, havre och korn. De hade även ett antal mjölkkor, höns, arbetshästar, kaniner, får, hundar och ett antal stallkatter. Hennes pappa jobbade hårt med att få allt att fungera och hennes syskon fick slita och när Lisbeth var 10 år fick hon ta över mer ansvar på gården. Eftersom hon var den enda dottern så blev hemmet det som hon hade hand om. Laga mat, städa, tvätta i älven, mjölka, ta hand om de som blev sjuka osv. Det var ett tufft jobb men det har ändå format Lisbeth till den starka kvinna hon var.
Även om Lisbeth var tvungen att göra allt i hemmet var hon trots det inte sur eller tvär utan såg livet med en glimt i ögat. Hon var inte alltid söt som socker utan gjorde även liten bus då och då.
– Jag kommer ihåg att hon berättade för oss att hon brukade ta en grannes hästar ut till en liten ö som låg i en älv när det var lågvatten. För att hon och hennes bästa vän skulle leka vilda barn som red barbacka, tjoade och stimmade, red i fullfart mellan träden och över stock, sten. Ibland ramlade de av och skrapade en arm eller ett ben men de lekte fria. Lyckliga för stunden och med bus i blicken! Eller när hon smög ut för att träffa en pojke i byn därvid som hon tyckte om.
Jag satte mig vid bordet och pratade med Lisbeth om det vackra vädret och den busiga hundens sällskap. Jag presenterar mig även för de att det är jag som är deras fasta Omsorgskontakt eller Kontaktman. Vi gick igenom hur Lisbeths rutiner ser ut under de insatser hon fått beviljade av biståndshandläggaren Kurt.
Morgonhjälp; Lisbeth vaknar vid kl. 9 och behöver hjälp att få på sig sina stödstrumpor. Hon vill ha stöttning i köket att koka vattnet till teet, sätta fram smör, ost, marmelad på bordet med knivar och hyvel. Ta fram en temugg, honung, en sked och ett tefat. Hon vill också att vi ska fråga henne vilken sorts te hon är sugen på den morgonen. Och om hon vill ha ljust-, mörkt- eller två knäcke- bröd. Hon vill även ha stöttning med att ta på sig kläder på morgonen samt bädda sängen. Vissa dagar kommer hon att kunna klara av sina rutiner själv men allt beror på hennes dagsform. Diska och ut med soporna.
Middagshjälp; Lisbeths barn köper hem färdigrätter som kan värmas i mikrovågsugnen och Lisbeth behöver hjälp att värma de i mikron då hon inte ser siffrorna. Fråga gärna vad hon vill äta utifrån vad hon har i frysen. Hon vill alltid ha ett stort glas laktosfri mjölk till maten. Ibland vill hon gärna att vi sätter fram två kanel- eller vaniljbullar ur frysen på tining som hon kan ta som fika senare på dagen. Hon vill även att vi påminner henne om att dricka extra under varma dagar. Häll gärna saft i mindre flaskor som hon har i kylen som hon kan ta med sig i huset.
Kvällshjälp; Lisbeth vill ha stöttning i badrummet med att ta på sig nattlinnet, bädda upp sängen, fixa kvällsmat, macka med te (precis som på morgonen), Diska och ut med soporna. Lamporna hon har i sina fönster går på timer så de behöver inte släckas. Ta av stödstrumporna och smörja benen samt ta på ett par halkfria strumpor. Släck de lampor du har tänt på vägen ut. Kolla så spisen inte är på. Lämna utelampan tänd ifall nattpersonalen behöver rycka ut.
Lisbeth behöver även testa sitt Trygghetslarm en gång i månaden och där vill hon att vi ska ringa innan vi kommer ut för hon kanske inte är hemma just då. Hon har i sitt trygghetslarm även inkopplat sin brandlarm så även det behöver testas.
Lisbeth har svårt att köra bil så hon har även fått insatsen INKÖP; Dottern berättar att Lisbeth är Laktosintolerant så att vi tänker på det när vi ska handla. Samt att de handlar färdigrätterna och honungen till henne. De har satt upp en lapp innanför dörren på städskåpet för att vi ska kunna veta vad som är bra att hon har hemma. Och att vi är noggranna med att kolla upp vad hon har hemma så hon inte blir utan.
Städ; Lisbeth har utomstående hjälp med städ så det behöver vi inte utföra åt henne mer än att vi i dagsläget diskar och tar ut soporna och ifall det händer en olycka så hjälper vi henne att städa upp. Så vi pratar med bistånd och lägger den vilande så länge.
Social Stimulans eller promenad; På grund av vad det är för väder vill Lisbeth att vi berättar vad det är för väder just den dagen och fråga vad hon vill göra. Vill hon inte ut och gå vill hon att vi läser nyheter ur dagstidningen som hon tycker är viktiga eller att vi sitter ner och löser korsord tillsammans. Lisbeth älskar även att spela olika bräd- och kortleksspel men måste ha mycket stöttning i det så hon inte ser så bra.
HSL-insatser: Lisbeth tar mediciner 4 ggr om dagen, än så länge kommer hon ihåg att ta sina kl. 14 tabletter så då hon har då i sitt ansvarsövertagande i sin HSL pärm skrivit under en blankett att hon tar 14 medicinen själv om vi bara lägger fram de på vårt middagsbesök. Hur hennes insats angående hennes medicin ska gå till finns i hennes ordination som vi ska följa och är det något oklart måste vi som undersköterskor ringa sjuksköterskorna.
Det är bra om man vet Lisbets sjukdomar och vilka tecken som tyder på en försämring. Det är även bra att veta vilken typ av mediciner hon tar och vad de hjälper mot eller dämpar. Här tycker jag att FASS för vårdpersonal är en väldigt bra sida som får en att förstå väldigt bra. Men vi måste ALLTID höra av oss till sjuksköterskorna vid förändringar oavsett hur vi än känner till de så är det ändå deras ansvar hur insatsen ska utföras.
Lite kort om dessa lagar är att den är till för att säkerhetsställa en god och trygg vård för våra vårdtagare.
Socialtjänstlagen
Hälso- och sjukvården och socialtjänstens äldreomsorg är delar av den svenska välfärden. De regleras av lagar som ställer den enskildes behov av vård och omsorg i centrum. Hälso- och sjukvårdslagen talar om vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har störst behov av sjukvård ska ges företräde till vården. Socialtjänstlagen ger dig rätt till hemtjänst, bostad på ett äldreboende (särskilt boende) eller annat bistånd, om du inte själv kan tillgodose behoven eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt.
Vad jag har förstått mig på så är socialtjänstlagen grunden på vårt arbete i hemtjänsten men att det är upp till varje kommun att tolka de olika lagarna för att de ska passa in i deras verksamheter samt budget. Ledningen inom varje kommun styrs väldigt mycket av vilken politiker vi har samt ekonomin spelar stor roll. Egentligen tycker man att det som egentligen bör styra är det mänskliga värdet.
Vårdplaneringen
Redan när du skrivs in meddelar sjukhuset dem att du vårdas här, så att planeringen kan starta. Om du godkänner detta får hemtjänstens sjuksköterskor också information om varför du vårdas på sjukhus – vilket är samma information som du själv får från din läkare.
När man läser om detta på 1177 så står det att det är din fasta kontaktman i hemtjänsten som kontaktar de som behövs för att göra en trygg hemkomst och att ditt liv hemma blir så bra som möjligt men det stämmer inte med verkligheten, inte där jag jobbar nu. Där kommer du som patient hem och ett HEMTEAM tar hand om dig först och ser efter vad det är som du behöver för att göra dig trygg i ditt hem. Därefter de känner att du är stabilare så lämnar de över dina insatser till oss i hemtjänsten. Det är ett väldigt bra koncept. Dock hade jag önskat att hemtjänsten kunde ha samma tid och kunskaper som de.
Sekretess & Tystnadsplikt
ALLT som har med Lisbeths liv har ingen annan med att göra. Oavsett vem det än är. Det som händer innanför Lisbeths väggar händer där och får inte utan Lisbeths tillstånd delges med andra såvida det inte förekommer våld eller dålig vård i hemmet. Även gentemot Lisbeths anhöriga har hennes vårdgivare inte skyldigheten att berätta allt för. Det är bara det som Lisbeth gett tillåtelse att berätta för och om vad. Hennes egna rätt att bestämma för sitt egna bästa såvida hon inte skadar sig själv.
Jag har mött människor i verkligheten som har blivit utsatta för att det som sagts enskilt har spridit sig som löpeldar på skolor, restauranger, föreningar osv där personen i fråga har blivit särbehandlad trots lögner och falskheter. Där åhörarna har mer trott på lögnen tills motsatsen bevisats eller så har de valt att stanna på den falska sidan. Valt att tro det som är sant bara för att förstöra en annan men okänd människas liv. Ställ dig frågan om det verkligen är värt det och varför du skulle vara en bättre människa än en annan?
Sedan finns det även de människor som vet att Lisbeth har hemtjänst och vet tom namn på de som går hemma hos henne och kan fantisera ihop berättelser som delvis är sanna och krångla till det med att säga att det har hon eller han sagt. Vilket är en falsk trygghet för oss som jobbar där. Hur ska man då kunna jobba utan att känna att man ständigt blir bedömd och iakttagen?
Resultatet blev att
Lisbeth känner sig mer social, gladare och tryggare. Nu är det till och med roligt samt underhållande när barn samt barnbarnen kommer med sina familjer på besök. Känslan av att känna sig ensam och att det är stökigt när hon har besök är som bortblåsta. Samt hon har fyra väldigt trevliga personaler som turas om att komma hem till henne för att stötta henne i hennes vardag.
Sexuellt umgänge är inte bara “pang på röbetan” utan också en känsla av gemenskap och trygghet. Bara att få den extra kicken att få ömheten från en person gör att man växer som människa och kan vara lugn i sitt åldrande. Lisbeth hade under sina yngre år varit ihop med en kvinna men hittade sin själsfrände i en man som hon bildade familj med. Efter att insatserna hade börjat att komma och Lisbeth fick mer luft under vingarna med olika aktiviteter med Hemtjänsten träffade hon en yngre kvinna. Trevligt sällskap där de umgås och har lite härligt mys. Där det ingår choklad, fina middagar, mys och samhörighet i soffan. Hon leder in henne på stigar som hon en gång har gått och visar henne den ömhet hon behöver. Trots hennes ålderdom och sjukdomar. Så klart med detta bistånd som hon fick, fick hon även en god start på sin ålderdom mot slutet.
Dock är ibland är det bara i sagornas värld som det slutar så här lyckligt. Lisbeth drabbades av stor hjärtesorg när hennes nya pånyttfödda kärlek inte längre ville vara vid hennes sida. Med depression sedan innan vid förlusten av hennes man samt nu en stroke blev för mycket för hennes lilla kropp.
Palliativ vård
Lindrande vård i livets slutskede. Lisbeth vill att hon ska kremeras och sättas i familjegraven tillsammans med hennes man och barn. Hon vill att kyrkokören ska sjunga “over the rainbow” för det är där hon kommer att vara tillsammans med de andra. Lisbeth har avsagt sig all medicin utan hon vill dö lugnt och fridfullt i sitt nuvarande hem. Hon vill höra fåglarnas kvitter, ljudet av hästarna som tuggar på gräset utanför hennes fönster, katten som ligger i sole, kurrar och hunden som jagar bollen. Ljud som ger henne en trygghet hon är van vid.
Hennes familj är chockade över att allt har gått så snabbt utför för deras älskade mor eftersom att de trodde i sitt sinne att hon hade fler år kvar med den extra hjälpen. Men ibland så har livet andra tankar om en… andra vägar att gå. Hemtjänsten har ett gott samarbete med Lisbeth och kan stötta samt ge de anhöriga den trygghet och sorgbearbetning som de behöver.
Klockan är 18.00 en tisdag kväll och Lisbeth har precis blivit hjälpt med hygienen och borstat håret. Idag känner Lisbeth att hennes kropp inte längre kommer att fungera ordentligt då vätskan som borde stanna kvar i huden inte längre gör detta. Hon känner sig mer svag än vanligt och har bett personalen att ringa hennes anhöriga för hon vill ha dem där. Hon har även bett personalen att hela tiden finnas vid hennes sida då hon känner sig lite orolig för hur hon kommer att somna in eller hur det kommer att kännas. Tyvärr hinner de anhöriga inte in utan när de kommer in ligger hon fridfullt i sin säng med händerna på varsin sida. Det ser ut som hon sover, fridfullt och hon har ett litet leende på läpparna.
Varje dödsprocess är unik på samma sätt som varje människa är unik. Gemensamma drag finns självklart.
Stearinljusen är tända och musiken spelas lugnt på radion Eva Cassidy spelar “over the rainbow”. Personalen går ut och låter barnbarnen vara ifred med henne. De sätter sig stumma över ögonblicket och tittar på henne. Då kommer tårarna! Tårarna av lättja, saknad och sorg.
Mitt mål eller enligt mitt perspektiv
Jag har tagit upp den viktiga biten så vi kan förstå Lisbeth ur hennes livshistoria. Hur hon hade det under sin uppväxt, livserfarenheter och motgångar. Hur mycket hon behöver för att kunna vara den hon är och att hon ska ha en känsla att vara trygg i sig själv och känna sammanhang med resten av världen.
Lisbeths sjukdomar såsom diskbråcken, synen samt blodpropparna som har format henne genom åren till den människa hon är idag. Dvs en stark människa som stått upp för mänskligheten och vårdat djuren. En ledare av starkt genuint trä! Samt hur hon vill att hennes slut ska vara med tydliga instruktioner. Syn nedsättningen som hon fick i äldre ålder gjorde henne svagare men med uppmärksamma anhöriga fick hon hjälp.
Rehabilitering och Funktionsbevarande genom aktiviteter av hemtjänsten “fria ugglan”. Närheten hon fick samt den sociala biten Lisbeth fick av hennes nyfunna kärlek. Även om detta nu var en kvinna som hon kände behörigheten med. Hon hade turen att kunna finna kärleken igen vid ålderns kant. Fast hon hade behövt att sörja färdigt sin förlorade livskamrat innan hon gav sig in i ett nytt förhållande men ibland gör man inte som man tänker utan låter hjärtat styra.
Livskvalité och delaktighet i samhället fick hon genom sin hemtjänst som ordnade olika aktiviteter som var anpassade just för Lisbeths funktionalitet och hälsa. Den kroppsnära omsorgen fick hon igenom hygientvättar, där de basala hygienrutinerna tillämpades, samt vårdpersonalen hjälpte henne att säkerhetsställa sin plats för tandborste och tandkrämen. En specialist inom fotvård kom en gång i veckan för att mjukgöra hennes fötter samt det gav henne en extra energi kick att känna sig ompysslad.
TUFF – Trycksår, undernäring och fallförebyggande. Här har de anhöriga ännu en gång varit de som uppmärksammade Lisbeths behov att underlätta för henne i hemmet. Säkerheten att hon har en telefon i varje rum med stora knappar samt en larmknapp på telefonen gör Lisbeths hem säkert. Hennes barn är även de inom vården så som undersköterskor och det är tur att Lisbeth har dem annars kan det lätt varit att hon kan ha ramlat hemma, lårbensfraktur, hamnat på hem, mist sin gård, inte mött kärleken igen, fått mindre tid med barnbarnen och dess familjer. Undernäringen har undanvikits då maten kommer hem färdig så att hon inte får i sig mögligt bröd som innan hon fick sitt bistånd av kommunen.
Etiskt och pedagogiskt samt empatiskt bemötande och förhållningssätt gentemot Lisbeths krav på sina vårdbiträden tycker hon är kanon och har genom “Fria Ugglan” fått det stöd och den hjälp hon behövde för att kunna bemästra sitt nya liv till det bättre. Samarbete med vårdtagare och anhöriga för delaktighet är ur mitt perspektiv väldigt god då de anhöriga vet vad som gäller i och med samma val av yrke. När man jobbar i en annans hem gäller det att respektera ens vårdtagare samt dess anhöriga och följa de instruktioner man får utan att bemöta vårdtagaren respektlöst oavsett bakgrund och kultur så länge inte våld eller missbruk finns i hemmet.
Kommunikation i svåra samtal och dom pedagogiska redskapen. Sorgen efter att Lisbeth gick bort blev lång då de hade en stor saknad efter henne. De saknade hennes goda skratt, varma kramar, hennes visioner om framtiden och de härliga berättelserna från förr. Barnbarnen fortsatte att ha kontakt med de som “Fria Ugglan” som vårade Lisbeth ända in i slutet. De kände ett stort förtroende till dess personalen eftersom de skötte sig och arbetade säkert enligt sekretessen och respekterade Lisbeth för den hon var. Barnbarnen tog själva över gården, djuren bor kvar och de hyr ut den till en familj som sköter den på det sättet som Lisbeth ville ha det. Utifrån hennes framtida version, som hon så gärna ville. n
Några utav hennes anhöriga tog kurser i att ha eget företag och startade en lanthandel med den familjen som hyrde gården samt tog hand om djuren och ökade kunskap samt tillväxten av gården, de fick den att blomstra igen så som Lisbeth hade velat.
Jag tror hon sitter där uppe bland molnen och kikar ner på oss emellanåt. Jag tycker jag ser henne i ögonvrån och att höra henne säga; – Kunskapen är viktig för utan den kommer vi inte vidare i livet! Så sant så sant!