Sjunger Darin i sin låt Starkare och vi är nog många som känner igen oss i hans låtar. Idag är en sådan dag för mig där det känns som mitt livet inte är så lätt och jag saknar min mamma så enormt för hon gav mig en kraft att våga fortsätta livet när det är som svårast.
Tiden sätter sina spår och man lär sig att se i ett tidigt skede vilka som är ens vänner och som ställer upp lika mycket tillbaka. Vilka som man bara kan luta sig mot utan att behöva säga vad som har hänt utan bara finns där. Jag har sådan lust att skrika, slå på en boxsäck och rusa runt visa mig svag visa min ilska och visa att livet är så jäkla orättvist. Snart orkar jag inte längre att sitta stilla att bara kuvas att bara kvävas utan att få komma till tals att bli accepterad för den jag är. Jag är en människa en kvinna i min bästa ålder en mamma en vän en konstnär en naturälskare en fotograf en som står stadigt på jorden när KRISEN kommer men som sagt även JAG kan falla precis som ni. Sluta vara så fördomsfulla sluta vara besserwisser sluta ta mitt jobb från mig sluta att reta mig sluta att tro att ni är bättre – vi är jämlika med olika bakgrunder! Jag ger er chanser men bränner ni de så är de borta och det tar lång tid innan jag kan förlåta. Jag är inte långsint men ni förtjänar inte mig!
Idag fick jag avliva en av mina vänner som jag har älskat från första stunden jag såg henne trots hon la öronen bakåt sänkte huvudet och försökte att anfalla mig till att hon blev en av den mest älskvärda hästen i stallet. Starten på hennes liv var inte lätt och med okunskap föll hon men med min hjälp blev hon bättre igen. Dock kunde jag inte trolla bort hennes smärta i hennes ben trots hon mådde väldigt bra under sin dräktighet så kändes det inte rätt sista gången hon fick föl. Jag har velat fram och tillbaka om vad som är bäst för hennes skull och tillslut valde jag att låta henne somna in.
Ta mig tillbaka men tiden går så fort! Önskar jag funnit en annan väg men du har det bra nu. Dina föl har jag kvar och du springer på ängen med Sune, Ronja och Mói samtidigt som Zixten springer jämsides och Mini ligger kurrandes i knät på mamma som tittar på hästarna ute på ängen. Tiden går fort i Nangijala och snart kommer vi också!
